Här kommer en tydlig, praktisk genomgång av hur en energiberäkning vanligtvis genomförs — från uppstart till levererad rapport. Perfekt som checklista om du beställer en beräkning eller ska göra en själv. För mer information, besök energiberäkning
Kort introduktion
En energiberäkning kvantifierar byggnadens energibehov (värme, kyla, varmvatten, el till tekniska system) utifrån byggnadens geometri, material, drift och installationssystem. Resultatet används för projektering, bygglov, energideklarationer eller optimering.
Steg-för-steg
- Definiera syfte och avgränsning
Bestäm varför beräkningen görs (bygglov, energideklaration, optimering, certifiering) och vilka delar som ingår (hela byggnaden, en våning, nybyggnad eller ombyggnad). - Samla underlag
Hämta arkitektritningar (plan, fasad, snitt), installationsritningar, byggnadsfysisk information (materiallager, isoleringstjocklekar), orientering, klimatdata och användningsprofiler (antal personer, driftstider). - Bygg upp modellen — geometri och zonindelning
Definiera byggnadens ytor och volymer, fönster/dörrars placering och orientering. Dela in i termiska zoner (t.ex. kallförråd, bostadsyta) om nödvändigt för mer detaljerad analys. - Materialegenskaper och U-värden
Ange värmeledningsförmåga (λ), tjocklekar och beräkna U-värden för väggar, tak, golv och fönster. Ange eventuella köldbryggor eller använd standardvärden där mätdata saknas. - Ventilation och luftläckage
Specificera ventilationssystem (självdrag, frånluft, FTX), luftflöden, värmeåtervinningsgrad och byggnadens lufttäthet (t.ex. ACH eller l/s·m²). Dessa påverkar både värmebehov och behov av uppvärmd friskluft. - Interna laster och driftprofil
Ange värme/kyla från personer, belysning och utrustning, samt dagliga/veckovisa driftmönster. Realistiska driftprofiler ger bättre resultat än grova antaganden. - Systemdata — värme, kyla och varmvatten
Mata in verkningsgrader för värmekälla (panna, fjärrvärme, värmepump), COP för värmepump, distributionsförluster och styrstrategier (temperatur, tidsstyrning). - Välj beräkningsmetod och verktyg
Bestäm förenklad (steady-state) beräkning eller dynamisk tidsstegssimulering (t.ex. timme för timme). Verktyg varierar — från enklare kalkylblad till avancerade simuleringsprogram — välj efter syfte och noggrannhetskrav. - Kör scenarier och känslighetsanalys
Kör basfall och alternativa scenarier (t.ex. bättre isolering, annan värmekälla). Gör känslighetsanalys för de antaganden som påverkar resultat mest (ventilation, täthet, COP). - Granska, validera och rapportera
Kontrollera rimlighet (jämför mot erfarenhetsvärden eller liknande byggnader), dokumentera alla antaganden, presentera resultat (tabeller, diagram) och ge rekommendationer för åtgärder.
Vad rapporten vanligtvis visar
- Årlig energianvändning (kWh/år) uppdelad per ändamål (värme, varmvatten, kyla, fastighetsel).
- Specifik energianvändning (kWh/m²år).
- Dimensionerande effektbehov (kW) för värme och kyla.
- U-värden, ventilationsflöden och luftläckage.
- Förslag på förbättringar och kalkyl på energibesparing.
Vanliga misstag att undvika
- Orealistiska driftprofiler (t.ex. konstant närvaro).
- Ignorera luftläckage eller köldbryggor.
- Otillräcklig dokumentation av antaganden.
- Endast ett scenario — gör minst ett alternativ för känslighetskontroll.
Kort checklista innan du börjar
- Ritningar (plan, snitt, fasad) ✅
- Materialspecifikationer ✅
- Ventilations- och installationsdata ✅
- Drift- och användningsprofil ✅
- Klargjort syfte med beräkningen ✅
